När mörkret tar över

Det börjar bli varmt ute. Blommorna blommar. Uteserveringarna är fulla. Samtidigt mår många människor psykiskt dåligt. Varje vecka tar flera människor sina liv i Sverige. Om det vill jag skriva i dag.

Ovädersmolnen tornar upp sig vid horisonten. Foto: Öyvind Vågen

När jag i mars läste att Karolinska Institutet anordnade en utbildning i självmordsprevention gick jag genast in på hemsidan och anmälde mig. Utbildningen som vänder sig till personer som arbetar med människor gavs den sjätte maj med psykiatern, psykoterapeuten och psykoanalytikern Daniel Frydman som föreläsare.

Utbildningen hölls på distans, något som jag har kommit att trivas med. Det är så smidigt att koppla upp sig i sitt eget hem, och tid sparar det också.

Daniel Frydman gick igenom aktuell statistik och involverade oss deltagare genom att ställa frågor som vi sedan kunde svara på i chatten. En av frågorna löd: Vad är ett självmordsförsök? Fundera på det ett tag.

Under utbildningsdagen fick vi ta del av flera autentiska patientfall. Daniel Frydman berättade att han är kritisk mot dagens psykiatri som delar in människor i olika diagnoser. Det gäller att se till helheten. Daniel är en fantastisk föreläsare, engagerad, närvarande och empatisk.

Psykisk hälsa är ett område som jag personligen är extra intresserad av. I båda mina yrken som massör och skrivpedagog kommer jag människor nära. Många anförtror sig saker till mig. Jag har hört om djup sorg och förtvivlan. Jag är ingen terapeut. Jag är en medmänniska. Som massör kan jag erbjuda en lugn och trygg plats att vila på, kanske går det att finna lite återhämtning. Jag kan också lösa upp muskulära spänningar. Som skrivpedagog kan jag erbjuda en tillåtande plats att skriva på, jag kan uppmuntra till att skriva och sedan kan jag läsa texten och ge respons. På så sätt bekräftar jag att jag ser och hör människan jag har framför mig. Mina akademiska studier i hälsopedagogik, psykologi och filosofi har jag också stor glädje av. Det är inte alltid så lätt att vara en medmänniska. Känslan att av att vara otillräcklig är en lömsk en.

Vad tar jag då med mig efter utbildningen i självmordsprevention?

Jag tar med mig att det alltid är bättre att göra något än att låta bli. Jag tar med mig att en inte får en människa att ta livet av sig genom att fråga om hen har självmordstankar. Jag tar också med mig att det är flest män som tar sina liv. Män använder ofta brutalare metoder än kvinnor. Män över 65 tar är överrepresenterade i statistiken över självmord.

Efter utbildningsdagen var jag full av tankar men också av energi.

Jag vill avsluta med att rekommendera denna kurs för alla som arbetar med människor.

Länkar:

Råd och stöd på mejl, chatt och telefon vid psykisk ohälsa och beroende – 1177 Vårdguiden     

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.